Grönsaksfrossa

Åkerbär, mynta, krusbär.

Det här är en fantastisk tid på Norrbacka gård. Som så många tider. Vi plockar bär som vi fryser in och märker med "november". Vi plockar kryddor som vi fryser eller torkar. I vinter kan de förvandlas till exempelvis myntaté eller klippas ner i vackra maträtter. Vi tar upp den egna potatisen, som har vuxit i sandjord och blivit så god att den smälter i munnen. Vi lagar grönsaksrätter. Det finns ett enormt utbud av ekologiska grönsaker, både på Bondens marknad och i mosterns trädgård, som vi mer än gärna besöker. Senast vi var där kom vi hem med rödbetor, kålrot, sallad, vinbär, äpplen. Att dela med sig av sina grönsaker, bär och frukter är en vacker handling, och jag föreställer mig all tid hon har lagt ner på sin odling. Själva planerar vi för ett större trädgårdsland till nästa säsong och hoppas att några av kryddväxterna i kruka överlever vintern. 

Rödbets- potatis- och zucchinigratäng med grönkålspesto och avocado

Kvällens måltid bestod av en gratäng gjord av egna potatisen, ekologisk zucchini och rödbetor samt en sojabönspuré. Till det avocado, grönkålspesto och sallad. 

Gratäng:  

Skär rödbetorna i riktigt tunna skivor, potatisen och zucchinin i lite tjockare, så att de blir jämnt gräddade. Vätskan gjorde vi av buljong, vatten och havregrädde, så mycket att den täckte grönsakerna. Utöver buljongen, krydda med exempelvis lite röd pesto och salt, men den mesta av smaksättningen hade vi i sojabönspurén som bestod av mixade sojaböner, rikligt med örtsalt, olivolja och örtkryddor. Den brer man på över grönsakerna och till sist toppade vi med ett lager krossade solrosfrön. Grädda i 225 grader ca 30 min, men låt potatisstickan avgöra den exakta tiden.

Recept på grönkålspesto finns under fliken recept här på bloggen.

Försommar med matexperiment

Enkelt, snyggt och billigt med nässlor, vitkål och kryddor.

Den senaste tiden har vi ägnat åt en hel del experimenterande i köket. Våren kom som en explosion, först låg snön kvar i skogen och vägrade smälta, sen över en natt var det redan försommar med spirande grönska överallt. Något det finns gott om här på gården är nässlor. Att ta vara på vad naturen haver, det om något är väl hållbarhets-tänk. Bara man vet att det man plockar är ätligt. Vi har plockat de spädaste vi hittat, förvällt dem och sedan använt i olika maträtter. Bland annat gjorde vi pesto på 5 dl nässlor, 1 dl solrosfrön, en nypa salt och olivolja. Det är bara att mixa med stavmixer och sedan är det klart. Den var god till pasta och på pizza, och funkar säkert i massor med olika maträtter. Jag tror att vi har ätit mat med nässlor tre kvällar i rad. Igår gjorde vi en paj där fyllningen bestod av nässlor och vitkål fräst i olja, vitlök och kryddor. Vi redde blandningen med Maizena, för att få till en krämigare konsistens. Havre- eller sojagrädde innehåller emulgeringsmedel och är egentligen onödigt, vi köper det bara ibland för att "lyxa" lite. Sist av allt strödde vi över sesamfrön över pajen, det blev krispigt och gott. Mer info om nässlor här.

Oskar är en fena på vegansk våffelsmet (han får själv blogga recept på det, om någon är intresserad). Sist vi åt våfflor provade han att göra en glassbägare: Han la våfflan över en flaska och lät den stå en stund. Sen ställde han in flaskan med våfflan i ugnen och torkade den (lågt gradtal med ugnsluckan lite öppen). Han gjorde bara en, som ett provexemplar, men jag tror definitivt att vi kommer göra flera. Kalas med hemmagjorda våffelbägare och glass i sommar, det ni.

Hemmatillverkad glassbägare.

Mera Oskar-exprimenterande: Yoghurt gjord av Maizena, svarta vinbär, citron och socker. Resultatet blev mera likt pudding än yoghurt, åtminstone till konsistensen. Därför experimenterar han vidare och bloggar i sinom tid ett lyckat recept. Men visst blev färgen snygg!

Vi är båda galna i pizza och äter det säkert en gång i veckan. Därför varierar vi ingredienserna ganska mycket: Denna variant är med mungbönsgroddar, jordnötter, oliver, gröna bönor, spenat och broccoli. Tomatsås gör vi oftast på hackade färska tomater, kokade med kryddor, och grönsakerna fräser vi i kryddor och olja. Allt detta kokande och fräsande ger mycket smak, och då behövs ingen ost. Basta.

Oskars äppelkaka

Egentligen är det väl mer saffransbröd-tider än äppelkake-tider för tillfället. Men vi vill ändå dela med oss av ett recept på vegansk äppelkaka som har fungerat riktigt bra. 

4 dl vetemjöl

1 dl socker

2 tsk bakpulver

1 msk No egg eller potatismjöl

Ca 1 tsk kanel

Ca 1/2 tsk kardemumma

1 och 1/2 dl neutral matolja

Ca 3 dl vatten eller sojamjölk

2 msk sojamjöl om du gör den på vatten 

2 äpplen

Rör ihop alla de torra ingredienserna. Tillsätt oljan och vattnet/sojamjölken, vispa ihop till en trögflytande smet. Låt den vila i kylskåp i ca 20 minuter. "Smöra" en form och ha i ströbröd. Häll smeten i formen och tryck ner äppelklyftorna. Grädda i mitten, 175°C i ca 30-45 minuter, beroende på tjocklek. 

En längtan som växer

Fika ur "Mors kopp" på fina Berglunds bageri.

Det var länge sen jag skrev på bloggen. Kanske har det gått en månad. Jag inser att det är svårt att hitta Norrbacka-inspiration när jag inte är på Norrbacka. Jag har inte varit där på flera veckor. Min längtan växer för var dag; efter den klara och kyliga luften, havet, sjön, att sitta i köket och fika, mitt rum med plats för skapande. Inte för att det går någon nöd på mig där jag är och har varit den senaste tiden, tvärtom har jag både vistats i vackra miljöer och höstmyst med alla möjliga fina personer. Jag har också kört bil och kört bil och kört bil. Ännu är jag inte riktigt i mål - men snart. Det är nog bara det att Norrbacka börjar kännas som hemma. Därför vill jag komma tillbaka snart.

Som tur är kom Oskar ner till mina sydligare breddgrader, i en hel vecka eftersom skolorna i Umeå hade höstlov. En solig dag åkte vi runt Storsjön (i Gästrikland) och stannade bland annat på det fantastiska bageriet och kaféet Berglunds i Kungsgården. Om du har vägarna förbi, stanna till och njut av deras bröd, bakat av mjöl från egen kvarn, malet av ekologisk säd från egen odling. Det är en upplevelse. Läs gärna mer på Vegofamiljens blogg.



En helg i Storstaden har jag också hunnit med, där jag bland annat träffade mina syskonbarn. Jag förstår inte hur folk bär sig åt för att fånga ettåringar på bild? Resultatet av mitt försök ser ni ovan. Kanske är min mobilkamera lite seg. Eller så är jag bara ovan. Eller så är denna ettåring extremt rörlig. Vad vet jag, svårt var det i alla fall.

Våra (o)hållbara liv

Hade tänkt föreviga en vacker hackspett. Men det ser mest ut som en dystopi över en förstörd värld.

Vår miljöbelastning, har den ökat eller minskat sen vi flyttade till Norrbacka? Tidigare bodde vi i varsin etta i Stockholm. Det är givetvis svårt att svara på, men jag kan åtminstone helt ovetenskapligt gissa. Jag tror att den har minskat. Här kommer en lista med "aktiviteter" som inneburit en ökad eller minskad miljöbelastning sedan flytten hit. Rätta mig om jag har fel, kom gärna med tips på annat vi kan göra... osv. 

Minskad:

• Jag konsumerar betydligt mindre. (Oskar har aldrig varit så värst mycket för att shoppa). Köper nästan aldrig kläder och saker, vilket jag gjorde titt som tätt i Storstaden. 
• Vi planerar våra matinköp och storhandlar. Åker aldrig till affären för att komplettera "något litet". Det är 13 km till närmaste affär, so...
• Vi köper nästan uteslutande bönor, mjöl, linser, gryn, matvete etc, bananer och kaffe från ekologiskt sortiment. Var noga med det innan, men är om möjligt mer noga nu. 
• Slänger aldrig mat. Använder ofta rester som bas i morgondagens lunch.
• Jag ägnar mig sällan åt alla dessa små impulsköp, som jag gjorde minst en gång om dagen innan. En take away coffe här, en liten påse nötter där, en flaska vatten här...
• Vi har egen brunn. Det innebär att vi inte slösar med vattnet. 
• Vi äter veganskt, med rotsaker, grönsaker och bönor som bas. Få produkter av halvfabrikat kommer in i vårt kök. Bär, frukt och potatis har vi fått från olika trädgårdar; vår, farmoderns, mosterns & morbor'ns ...

Ökad:

• Vi har en större boyta. Det går åt mer energi att värma upp den. Å andra sidan är ju städer enorma energislukare, bor man där så är man ju en del av det... Så jag vet inte om det stämmer.
• Vi åker bil betydligt oftare.

Vill förbättra:

• En miljövänligare bil. Fast inte en helt ny. Det går åt mängder av energi att tillverka nya bilar. Har hört att det tar 10 år innan en ny bil blir en miljövinst (Men det har vi inte hårda fakta på). 
• Ett energisnålare uppvärmningssystem till huset.
• Börja odla mer själva. Hellre det än att köpa ekologiska grönsaker, vilket vi inte alltid gör nu. Prisskillnaderna är ju ofta stora i affären, men jag vet det är en klen ursäkt. Men egen odling vore det optimala. 

Finns säkerligen massor att tänka på, det här vår början... 

Nyskapande gröt, åkerbär och vintage

Flärdfull shopping.

Sedan jag kommit tillbaka till Norrbacka efter besöket i Storstaden har jag haft en lugn, vacker känsla av förnöjsamhet. Precis här vill jag vara. Just nu är det här Platsen. Jag kom hit i torsdags morse efter att ha åkt nattåg, tagit hand om en utbytesstudent, åkt morgonbussen till Strömbäck och sedan promenerat 4 km genom skogen. Kl 9 satt jag vid köksbordet och gick igenom posten. Det kändes som en ovanligt lång morgon fram till dess.

På lördagen liftade vi in till Umeå för att kika in på Designmarknaden/loppisen på Hamnmagasinet. Kul att se Umeås omtalat kreativa klimat i verkligheten! Jag fyndade ett par skor innan vi gick vidare till Skatbo där jag fortsatte shoppa på temat flärd: Designörhängen med vintage-detalj. Jag gick runt och kände mig nöjd över att Umeå ger en sådan bra stadskänsla, så jag slipper jag längta efter Storstaden. 

Polentagröt med lyxiga tillbehör.

Däremot har vi inte orkat baka i helgen, trots att vi har en bakmaskin som gör den aktiviteten väldigt okomplicerad. I stället har vi experimenterat med olika grötfrukostar (jag är egentligen urdålig på att äta gröt. Fluffigt vitt bröd med tahin och skivad tomat och en kopp svart te är egentligen min favoritfrukost. Men nöden har ingen lag. Dessutom är det inte så nyttigt med vitt bröd säger dom). Den här polentagröten blev dock riktigt god:

Ca en halv dl Saltå kvarns polenta

Ca 4 och en halv dl vatten

3 msk sojamjöl

Lite salt

En knivsudd kardemumma

Koka upp och låt koka på låg värme i ca fem minuter, rör om ofta!

"Garnering": Skivad banan, hackade mandlar, kanel och svarta vinbär. Gröten blir väldigt lös så det behövs ingen sojamjölk. Mycket bra eftersom vi inte har någon sådan hemma.

Oskar rensar under djup koncentration.

På söndagen ägnade vi många timmar åt att plocka åkerbär, en norrländsk lyxvara direkt från naturen. De växer på gammal åkermark, vilket det finns en hel del av runt Norrbacka, och de är dyrare än guld har vi hört. Det är svårt att plocka de vackra bären, men att rensa dem är ännu svårare. Men det är värt mödan för det är verkligen otroligt gott. 

Bakad potatis, kan det bli enklare?

Lagat mat har vi däremot orkat göra, det måste man ju. Enligt mig är bakad potatis en underskattad maträtt. Särskilt när det är så enkelt, man behöver bara lägga in potatisarna som de är på ugnsgallret, ingen aluminiumfolie behövs. Det tar ca 50 min på ca 225 g, men varierar mellan olika potatissorter. Potatisstickan får avgöra när de är färdiga. Medan de ligger i ugnen kan man göra goda röror: Vi gjorde egen hoummus och egen pesto. Till detta lyxade vi med ekologiska oliver av märket Bellenature en provence (de är svinaktigt goda och finns att köpa i vissa hälsokostaffärer).

Träden och jorden

Tillbaka i staden efter en vecka på resande fot. Öland med alla dofter; tång, nybakat bröd, kafferosteri, rökelse, regn. Men mest var det soligt, om än lite kallt. Under yogafestivalen var det ett framträdande som gjorde extra starkt intryck på mig: Peter Elmberg, musiker och föreståndare för kurs- och retreatgården Mundekulla i Småland. Det var inte musiken som fångade mig främst, utan hans livshistoria. Det är kanske inte så konstigt: För tio år sedan flyttade ut i skogen, till ett litet hus på tio kvadratmeter. Ett av skälen var att bearbeta sorgen efter sin bror, som mördats fem år tidigare. Det första året bodde han där helt själv, utan varken bil eller cykel, istället gick han till Emmaboda, en mil genom skogen, när han skulle handla mat. Han gick där för att återfå kontakten med sig själv, träden och jorden. Han började odla och blev i stort sätt självförsörjande. Givetvis hände det en massa saker på vägen, men idag finns en stor vacker kursgård på platsen, skapad utifrån ett ekologiskt och hållbart tänkande. I sommar arrangeras bland annat International Sustainability Conference på Mundekulla, läs mer här. 

Omoraliskt med ekologisk mat?

DN belyser den debatt som uppstått mellan den ekologiska odlingens förespråkare och motståndare. Vissa röster hävdar att en omställning till ett ekologiskt jordbruk innebär ett moraliskt dilemma, eftersom det konventionella jordbruket är effektivare och kan försörja fler människor. Eko-bonden Elin Rydström säger: "Ingen skulle behöva svälta, vi kan producera tillräckligt med mat med ekologiska odlingsmetoder. Men i framtiden när vi blir fler människor på jorden måste vi ändra vår kost. Det är inte hållbart att äta så mycket animalier som vi gör idag". Skönt, då var det sagt. Läs hela artikeln här.