Interaktiv konst på Bildmuseet

Oskars syster och svåger rockar rockring till konstverket Rooftop Routine på Bildmuseet i Umeå. Den tyske konstnären Christian Jankowski fick inspiration till videoverket när han såg sin granne Chua Suat Ling rocka på taket mittemot. Till tonerna av kinesisk popmusik fick vi som besökare vara med och rocka till hennes instruktioner.

Konst i Umedalen

Vännen M kom på besök och vi begav oss till Umedalens skulpturpark, där man kan se 12 konstverk som är nya för i år. En favorit är Nostros av Jaume Plenza, en stor människogestalt skulptrerad av tecken från åtta olika alfabet. Den är som sagt stor, men när man ser den på håll smälter den in i omgivningen som ett stort fluffigt moln. Det kändes fint och omslutande att träda in i den. 

Ett av de permanenta verken i parken är Cristina Iglesias Vegetation Room. Det är alltid spännande att se hur ljuset reflekteras i speglarna, som är en del av skulpturen. Denna dag föll det sig att vi blev till två ljusvarelser.  

Beautiful Losers

En otroligt fin och inspirerande dokumentär om en löst sammansatt grupp människor, om deras väg ifrån underjord och gatukonst till att vara etablerade konstnärer/filmskapare/designers/gränsöverskridare. För att läsa mer om filmen besök beautifullosers.com. 

Här är trailer.

(För att se filmen i sin helhet kan du till exempel gå till surfthechannel och söka på losers och sen klicka dig fram. Det är streamat via megavideo.) 

Hellre konst än dragläge

Umedalens skulpturpark.

Helgen blev en enda lång konstupplevelse, varvat med besök på stranden och en hel del bilkörning för Oskars del. Mina föräldrar, båda konstnärer, var här och de hade förslag på flera olika utställningar och installationer samt en skulpturpark som vi besökte. Om du är nyfiken på vilka, gå till Efficasy där du kan läsa/titta mer. Det kändes roligt att utforska konstlivet i Staden som vi bor nära. Att komma till havet var också fint, trots att stranden låg öde, parasollen lyste med sin frånvaro och den lilla serveringen hade bommat igen. Det är en helt annan känsla att vistas vid havet när det är höst, vinter, vår - särskilt på stränder som är populära besöksmål under sommaren. De känns extra öde och karga, tillika extra inspirerande.

Jag märker att jag ofta söker inspiration. Det är inte alltid jag vet till vad, men jag är nöjd när jag känner den. Sedan igår har jag lämnat Norrbacka i ett par veckor för att ägna mig åt den föga inspirerande körkortsutbildningen. Jag får väl återkomma när hjärnan slutar tänka på upp- och nedväxling, dragläge och så vidare.

Norrmjöle havsbad.