Norrbacka och djuren del 2

De små liven gillar inte enris, sägs det.

Till mössen: Ni är jättesöta när ni springer omkring i skog och mark. Men när ni tar er in i Norrbacka är ni inte söta längre. Sorry. Vi måste försöka stoppa er för vi kan inte döda er när ni väl tagit er in. Att ni tar er in i väggarna och på vinden är nästan okej, men om ni hoppar ut ur köksskåpen när vi i godan ro ska göra något husligt, då lovar jag er att en obekväm stämning kommer att uppstå. Det vill ni väl inte? Än så länge verkar ni vara upptagna med annat, men ni har väl planer på att komma snart? Oss lurar ni inte.

Nu har vi klippt enris och lagt runt huset och stoppat igen hål mellan mur och brädor med stålull. Men jag känner på mig att ni kommer att försöka ta er in ändå. Listiga rackare.

Vad göra? Hypnotisera er? Klä in hela huset i stålnät? Någon som har ett vettigt tips??? Katt är uteslutet, Oskar är allergisk.

Vi har fullt upp med att vårda relationen med älgen, brons, smågrodorna och spindlarna. Men jag antar att det hela bygger på ett slags givande och tagande, tror ni mössen förväntar sig en present av något slag?