Ingen som läser på bloggen kan väl ha missat att mitt liv mest har handlat om att flytta den senaste tiden. Planera flytt, flytta, tänka på vad vi ska göra när vi fysiskt är på plats. En annan aktivitet som pågått är att Oskar har byggt upp en liten samling med vinylskivor vi ska lyssna på i vårt femtiotals-inredda vardagsrum. Kulturupplevelserna har under våren varit få, men vi har i alla fall varit på ett par konserter med klassisk musik. För mig har det känts vuxet och bra. Den senaste konserten var i Artisten i Göteborg, där bl.a. Swedish National Orchestra Academy framförde musik av Janácek, Khatjaturian och Stravinskij. Under första satsen av Janáceks verk Taras Bulba, Andrijs död, bröt tårarna upp i ögonen. Det var så jäkla vackert.
Efteråt sa jag till Oskar att jag måste få höra mer av Janácek. Det är sällan jag fastnar så direkt för klassisk musik och han har bra koll på genren. Döm om vår förvåning när han två dagar senare går igenom några vinylskivor han har köpt under våren och upptäcker att han just har köpt Janáceks Taras Bulba, för en vecka sen! Men då visste han inte vad det var utan gick på att han tyckte omslaget var snyggt. Från en raspig inspelning strömmade nu musiken igen. Ibland är tillvaron så god mot mig.
Och det är du värd!
SvaraRadera