Urbaniserad skogsbo

Kanske är jag för urbaniserad för att leva i skogen. Kanske är jag för van vid att ständigt ha människor runt omkring mig, för van vid att gå i affärer, på kaféer och uteställen. Men ändå inte. Allt som lockar i Staden, det hindrar mig också. Men jag är van vid att vara förhindrad, det är mitt normala tillstånd. Jag är van vid att det inte finns någon tid till ta fram målargrejerna, skriva den där artikeln eller spela in det där musikstycket.

Plötsligt finns det tid. Det känns utelämnande när skaparkraften hinner ifatt mig. Visst kan man man vara kreativ var som helst, men jag var inte det tillräckligt mycket i Staden. Mitt skaparbehov är stort. Jag vill ta det på allvar, och den här platsen passar mig just nu. 

Ganska ofta spjärnar jag emot, men något som hjälper mig att fokusera är mitt dagliga yogapass. Guru Dharam Singh, en yogi och tänkare som inspirerar mig mycket, har sagt: "You set the intention to hold the attention - that's the main reason to yoga". Det gör man allra bäst på morgonen, innan alla splittrade tankar har hunnit ifatt. Jag vill vara uppmärksam på det jag gör för tillfället, vad det än är. Att leva i nuet eller "medveten närvaro" kan man också kalla det. Jag kallar det inget särskilt. Jag sätter mig ner och börjar.