Jag är en person som gärna slutar med saker och ting. Men sällan för gott, oftast för ett litet tag. Jag avstår från tex socker en tid, sen börjar jag med det igen. Det är ett "jo-jo-beteende" som kan vara ett tecken på dålig karaktär. Länge trodde jag också det. Men nu har jag börjat se det på ett annat sätt. Jag tycker att det är roligt, intressant och lite skrämmande att se hur min kropp och mitt psyke påverkas. Om jag känner mig trött och nere under en period trappar jag upp intaget av i synnerhet kaffe och sockriga produkter, tills jag känner mig helt ur balans. Jag är hela tiden medveten om vad jag gör, att detta får mig att må sämre, men jag gör det ändå. Det är som om jag har behov av en nystart. Gång på gång.
Efter en nere-period gör jag ofta ett tufft yogapass som får mig att svettas och skaka, och då känner jag mig född på nytt. Dags för nya tag. Jag avstår från kaffe en tid, sen börjar jag med det igen, i liten skala, för att jag njuter av det.
Jag är inte emot varken socker eller kaffe. Tvärtom, jag tycker att det är gott och bidrar till livskvalitet. Men jag vill inte att kaffepimplande ska bli ett substitut för livsglädjen, en orsak till att orka med vardagen.
Jag vill inte äta och dricka oreflekterat. Köpa, äta, slänga, köpa äta slänga. Låta bli att tänka. Jag vill inte heller bli hälsomanisk. Jag vill komma ihåg allt som gör mig glad och ger mig energi. I framtiden kanske jag inte behöver mina "sluta och börja-perioder". Men tills dess ser jag det som en intressant resa mot något mer och mer hållbart.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar