När jag plöjde min väg genom litteraturhistorien sparade jag vissa titlar till senare. Så nu, i november 2010, efter att ha gett bort en Miller-bok till Britas bror kan jag inte hålla mig längre.
Det är dags för Henry igen. Sitter på UB och har just letat rätt på "Svart vår" och "Min cykel och andra vänner" nere i arkivet. Det är inte de sista; "Den luftkonditionerade mardrömmen" och "Nexus II" har jag fortfarande kvar.
Det är av godo att hushålla med ändliga resurser.
Men nu är det senare.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Det där har jag också upptäckt! Om jag ger bort en kär bok vill jag genast läsa om den! Det är hur effektivt som helst.
SvaraRadera