När jag först blev vegan läste jag en mängd böcker om näringslära, kosttillskott, matlagning. Ingenting var för udda. Jag läste om Raw food, om vikten av att fasta (en "hälso"trend som var riktigt het på 80-talet, men som man idag extremt sällan hör talas om), makrobiotisk, arovedisk (vem orkar stava rätt) och egidisk matlagning. Jag läste om proteiner, vitaminer, kolhydrater och fetter.
Jag läste att man alltid skulle dricka vatten men att man i en övergångsperiod kunde dricka lite jos.
Jag läste att man alltid skulle dricka jos men att man i en övergångsperiod kunde dricka vatten.
Jag läste att man inte skulle äta kosttillskott och vitaminer för att det trubbade av kroppens förmåga att ta upp dessa ämnen naturligt. Jag läste att alger innehöll allt man behövde. Jag läste att man skulle skära morötter på ett visst sätt för att öka ying eller yang och jag läste att jag borde sätta en väckarklocka och gå upp 05:30 varje morgon för att gå på toaletten. Att jag borde sova på sidan, att jag borde sova med huvudet åt norr, att jag borde sova med huvudet åt öst, att jag alltid skulle stänga dörren till toaletten, och locket till toalettstolen. Att jag skulle äta kallt på vintern och varmt på sommaren, att jag skulle äta varmt på vintern och kallt på sommaren.
Jag läste en sjuhelvetes massa och eftersom alla motsa varandra stod det mig fritt att välja och vraka bland idéerna. Vissa verkade mer sannorlika än andra, och endel var bekvämare att följa än andra. Alltså hamnade idéer som sa att jag inte behövde göra något speciellt högt upp på listan och andra idéer som den om att jag borde gå upp 05:30 omedelbart ratades.
Jag läste allt.
Allt förutom en bok.
Allt förutom den enda vettiga boken.
Jag läste inte: Vegansk näringslära på vetenskaplig grund.
Det borde jag ha gjort.
För att dra historien i korthet.
Jag gick på bluffen om att alger är skitbra och köpte Alg-Börjes Algtabletter (jo, dom hette så). 1000 stycken i en stor vit plastburk. Sen åt jag en om dagen i tre år. I perioder åt jag Mittval vegetarian också. Men ytterst sporadiskt. Nån tablett här. Nån tablett där.
Att torkade alger innehåller B12 stämmer. Men de innehåller nästan enbart en form av B12 som kroppen inte kan tillgodogöra sig. Vad värre är så blockerar denna dåliga B12 upptaget utav användbar B12 och så kom det sig att jag lade grunden till min B12-brist genom en vana som jag trodde skulle förhindra B12-brist.
Således är mitt råd till ALLA veganer.
Ät B12. Och ät nu inte nån hälsokost-bluff-ört-alg-skit.
Det spelar ingen roll hur många hälsoprofeter som än sagt det.
Det spelar ingen roll att du tror att du kan få i dig tillräckligt med B12 genom att äta syrade grönsker.
Det spelar ingen roll att det finns ett förstadie till B12 i jord, och att du tror att ifall du inte sköljer av några morötter utan äter dem direkt ifrån marken (gör inte det, det finns jordbakterier som man inte mår bra av att äta) så kan din kropp fixa resten.
Ät B12.
På apoteket finns det ett gäng märken att välja på. De tre vanligaste är:
Behepan (OBS! Inte vegansk. Innehåller ett animaliskt hjälpämne)
Betolvex (Vegansk, men innehåller 3 färgämnen varav 2 är förbjudna i England/Australien för att de orsakar hyperaktivitet hos barn)
Betolvidon (Vegansk och utan tvekan mitt val).
Så gå och köp Betolvidon.
Skriv upp det på handen så du kommer ihåg att köpa det.
(Sen så är det relativt vanligt med B12-brist även hos köttätare.)
Och läs Vegansk näringslära på vetenskaplig grund.
Och ät Betolvidon.
Varje dag.